sommarjobb

Nu sitter jag uppe i ledarflygeln på Grällsta Ridcenter och försöker få en stund för mig själv, det är meningen att jag ska försöka sova lite men här på Grällsta behövs man alltid, bara på den första meningen blev jag avbruten två gånger. Suck! Jag har haft riktigt fina två veckor här och jag blir smått ångestfylld av att vara ifrån Grällsta och Karinna i två veckor från och med lördag.

Men det ska bli skönt att vila upp sig också. Det har varit fartfyllt här som vanligt. Jag började mina första 24 timmar på Grällsta med att gå emellan två hästar som bråkade och blev sparkad i underläppen. Jag fick två fina hål rätt igenom läppen, en tand gick av och underläppen var helt trasig inne i munnen så jag fick sy fast underläppen i tandköttet. Det blev sammanlagt 8 stygn. Lyckat.
Före...


...Efter.
Jag fick åka till Stockholm och fixa tanden, sen kom jag tillbaka och då fick jag ha 4 härliga lektioner om dagen. Riktigt underbara barn var det på gården, som det alltid är.

En Karinna update kanske behövs. Jag hann bara rida henne en gång innan hon slet av sig skon tillsammans med halva hoven i hagen... Så hon har boxvila och jag väntar desperat på att hovslagaren ska komma. Han skulle ha kommit i måndags men det blev ombokat till idag. Det allra värsta är att jag inte få ha MIN hovslagare till Karinna. Peter kommer på söndag och jag funderar på att se till att han kollar Karinna iallafall :)
PRINSESSAN! :D

Vad mer? Jag rider fina prinsen Malwin på uteritterna, tokhästen sköter sig hyfsat men jag blir bara irriterad på att han inte är som Karinna. Man uppskattar sin egen häst så mycket mer när man har ridit andra hästar. Jag har skaffat mig två "foderhamstrar" Sara och Jessi har hamsteruppfödning här på flygeln och jag ska kidnappa (hemligt) två som numera heter Kick Ass och Hallon :). De är SOCKERSÖTA! :D



Kick Ass :D
Barnen blir doppade i badkar, hästarna blir uppätna av knott och ledarna springer runt från morgon till kväll. Det är helt enkelt en helt vanlig sommar här på Grällsta :)


Helena (dressyrtränaren) och Queenie

Doppat barn :)

Nu har jag 49 minuter på mig att sova. Sen är det barbacka lektion och alla ungar kommer att ramla av som popcorn! Och pricken över i:et är att om alla ramlar av kommer jag få vad vi kallar för en "Buffé" från kiosken :).

Finaste hästen i världen :')

Je t'embrasse


hästlös

Jag sitter i soffan, något lättad men mest irriterad. I söndags gick jag upp tidigt och spenderade hela dagen med prinsessan. Jag ryktade på henne i hagen, tog in henne, ryktade lite till sen fullföljde jag vadet... Jag red utan träns och sadel på gräsbanan! Jag trodde aldrig att det skulle gå men bortsett från att hon inte ville sluta galoppera så gick det löjligt bra! Kärlek till min söta häst :). Vi lurade in Bass och Karinna i transporten på nolltid. Trots att jag hatar att lasta så gick det toppen... När vi kom fram var Karinna dyblöt av svett och jag är övertygad om att stackars Bassen fick rejält med stryk på resan. Vi släppte ut fulingarna i hagen och åkte hem från Grällsta på eftermiddagen.



Det känns som om det har gått flera veckor utan Karinna. Jag är uttråkad och rastlös och jag saknar henne SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ mycket! Jag har pratat lite med min kära doktor och eftersom jag har varit så duktig med sjukgymnastiken för att återuppbygga det trasiga i min axel tycker han att jag får åka iväg till Grällsta så det ska jag se till att göra snarast, jag trodde jag skulle klara mig utan henne längre men nej. Jag har inte kunnat sova mycket, 5 timmar igår, bangade matteprovet så jag ska göra matte och svenska prov på torsdag morgon. Usch och fy på prov!

Je t'embrasse

för 278 dagar sedan

En film spelas i mitt huvud. Jag och pappa sitter på bänken på parkeringen utanför stallet och väntar. Det är 1a september 2010. Det är så väldigt tyst. Det enda som hörs är löven som prasslar i vinden , enstaka hästar som gnäggar och mina fingrar som trummar på bordsskivan. Minsta lilla ljud som kunde liknas vid en hästtransport fick mig att hoppa en halvmeter. Den dagen fick jag Karinna. Hon skulle vara min i 278 dagar. Nu sitter jag och skriver på den 278e dagen, i min säng med hakan vilandes på en kudde som är dyblöt ännu en gång. Jag kollar tillbaka på mina misstag, skrattar till, rynkar pannan och fäller en tår. I 278 dagar har jag levt som i en dröm. Min häst är min bästa vän. Vi känner varandra utan och innan, hon vet att jag är en mes som hoppar till för det mesta och minen hon får när jag hoppar till och hon står kvar och bara kollar på mig som ett frågetecken är oprisbart. Precis som allt annat. Vi är ett sjukt equipage, så lika men ändå så olika, men det klickar. Jag kollar tillbaka till allt som har varit och inser att jag skulle ge allt för att det inte ska vara slut men det är det och snart är det dags att vända blad.

Jag kommer fortsätta att skriva. Och trots att jag sa i september att jag skulle sluta rida efter Karinna så är det fysiskt omöjligt att göra det så låt mig underhålla er med mitt sökande efter en ny häst. Vi tar små steg i taget och börjar med häst under sommaren. Sen till hösten vill jag gärna träna och tävla. Helst på underbara Aspvik med trevliga människor, gulliga hundar, fina hästar och duktiga tränare. Nu ska jag gråta ifred och förbereda mig på att gå upp tidigt imorgon.



Je t'embrasse

slutet är nära

Tårar. Mycket, många och ofta. Nu är slutet nästan här. Min fina lilla häst kommer inte att vara min längre :( Det gör ont precis överallt när jag tänker på det. Jag försöker desperat hitta en ny häst men med det så måste jag göra ett val. Jag känner mig inte redo för att ha en egen häst. Och då syftar jag till de gånger då Karinna kom in haltandes från hagen, eller då hon slog upp sig med en brodd och blodet som var precis överallt, den gången då jag inte hittade Karinna (lyckat att tappa bort sin häst) och paniken, ångesten, oro, ängslan som följer med de händelserna. Men ändå, vad har jag inte uppoffrat för henne? Sovmorgonar existerar inte i min värld, pengar jag har går till henne och mina betyg är kanske inte så bra som de var en gång i tiden (a) Men det finns inget bättre än att veta att ens alldeles egna häst står och väntar på en i stallet...

Jag red själv för Siv i måndags. Det gick SÅ BRA! Karinna fick ett rejält utbrott i början, stegrade, studsade och bockade... Jag galopperade två varv och sen var det som bortblåst. Vi tränade öppna och skänkelvikningar och sen stannade jag i stallet till 22-tiden tvättade hästen, torkade den, borstade den och pussade massor på den :D.

På tisdagen åkte jag till stallet, bakade sista avramlingstårtan där och hoppträningen gick SÅ BRA! Karinna var en stjärna. Vi hoppade en linje som låg på en svagt böjd båge. Det var precis det jag behövde, sen var det en rak linje på diagonalen och en kombination på den andra långsidan. Jag har film på det som jag lovar att jag ska lägga upp imorgon. Jag är ytterst stolt!

I onsdags red jag ut. Det blev bara skritt ute eftersom hon var så väldigt övertaggad men jag travade och galopperade på gräsbanan och där var hon supertrött. Hon var varit lite off ända sen i måndags så jag tror att någon har lite träningsvärk. Duschade hästen igen och ryktade efter. Det borde vara olagligt för hästen att rulla sig. Det förstör allt.

Igår ryktade jag i två timmar, ställde henne i skritten och avmaskade. Bara umgicks, gav henne lite energi så hon ska orka ridas tills på söndag. Hästen bara gäspar och sover. Gör inget annat :P

Idag red jag barbacka och hoppade. Det var SUPERKUL! Anna och Jenny kom ut och fotade. Jag red i shorts, t-shirt och jag var barfota eftersom det var så väldigt varmt. Vi hoppade imponerande 80cm utan att jag ramlade av. Jag har filmer och bilder som också kommer komma upp imorgon. Nu är jag så trött att jag håller på att falla ihop. Jag har börjat flytta allt från stallet och nu ska jag bli klar med allt plugg, sen ska jag sova och spendera hela dagen med Karinna imorgon :D







Je t'embrasse

RSS 2.0